Hur känns din inre rytm?

Min hund löper just nu – och det är som att hela hon vet exakt vad hon behöver.
Hon drar sig undan lite. Vill vara nära, men stilla.
Hon tvingar inte fram energi. Hon bara är.

Och jag tänker…
Tänk om vi människor också tillät oss att vila när kroppen ropar efter det.
Tänk om vi lyssnade på våra inre rytmer – inte som svagheter, utan som vägvisare.

Djuren lever med sin cykel. Inte emot den.
De kämpar inte emot tröttheten. De skäms inte för att dra sig undan.

Det är något vackert i det. Något vi tappat i vårt ständiga görande.
Kanske kan vi börja hitta tillbaka.
Till rytm. Till lyssnande.
Till vila – som en akt av självkärlek, inte lättja.

✨ Hur känns din inre rytm just nu?